You've gotta believe ~ Living my life in New York

Hahahaha, okej jag sitter i skrivstugan med Jennifer och försöker komma på viklen film jag ska välja, den ska typ va klar snart så jag måste väl börja skriva. Jag antar att jag ska skriva om Little Miss Sunshine, en av mina absoluta favorit filmer. Men men, alla fall så sitter vi här och är ganska uttråkade, våran lektion ska börja ganska snart.

En tjej vi känner som satt brevid oss börjar bråka med sin klasskompis, pga de skulle göra ett skolarbete eller någonting, men våran kompis skulle fixa sitt projektarbete och hande inte medelat sin klasskompis om det. Och när man sitter brevid en sådan situation, vet man inte riktigt var man ska ta vägen, jag menar på ett sätt är det ju bara så galet komiskt på alla sätt som finns, båda är sura och irriterade och tycker den andra är värsta idioten. Mendans samtidigt kan man ju inte bara börja skratta. Men det var alla fall det jag höll på att göra, jag var nära på att börja gapskratta när dom började.

"Du kunde ju skicka ett sms, jag har väntat jätte länge"
"Men varför blir du sur, jag hade väntat om vi skulle göra nånting och jag måste faktiskt fixa"
"Men du kunde skicka ett sms eller hur? Det är inte så svårt ...... Eller är det det?!"

Hahahahaha, hur fan ska man reagera på en sådan grej? Jag kunde inte hjälpa det jag var ju tvungen att skratta, det lät som om det var två treåringar som bråkade om typ en barbie, ungefär lika värdelöst. Men men, nu ska jag iväg för mina filmkunskapslektion börjar typ nu.

<hjärta3