Allting är kaos och mitt huvud är tomt.

Jag vet inte hur jag ska beskriva det, vet inte hur jag ska känna. Imrogon ska jag till skolan, våra handledare är det underbaraste som finns. Jag vet inte. Jag kan inte ens beskriva den shock som jag fick. Men allting har väl en mening, eller? Jag vet verkligen inte, jag kan inte förstå det själv. Jag trodde inte att det skulle ske, aldrig någonsin, det är som om det inte ens har hänt. Hur fan känner dom andra? Jag vet ingenting, mitt huvud känns ganska tomt.

Satt på lunchen tillsammans med Jennifer telefonen ringer, jag svarar och det är min rektor som ringer för att medela att min klasskompis har gått bort. Jag visste inte vad jag skulle säga, vad jag skulle göra. Kommer tillbaka till praktiken och både jag och Jennifer bryter bara ihop, vilket känndes så jävla konstingt, men men. Jag älskar mina handledare, dom är bland dom bästa människor man kan ha och jag är jävligt glad att jag inte behövde gå igenom det själv att Jennifer var med mig.

Jag vet inte inte vad jag ska säga, alla minnen. Jag kommer sakna dig, det kommer bli tomt i skolan och det kommer kännas så jävla overkligt att komma tillbaka.


<hjärta3

Kommentarer
Postat av: sussi

tack :D ja vet jag hade den förut men jag råka rdera och inte orkat "leta" :D

2008-12-15 @ 15:46:58
URL: http://sweetsdiary.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0