Life as we know it.
Mjäääääk!!! Ja, det var ungerfär så jag kände mig när jag vaknade denna morgon. Det kändes segt och tröttsamt efter gårdagens jobb, upp igen. Satte på dator och såg det sista avsnittet på säsong två av Skins, sorgligt och underbart på samma gång. Sedan var de dags att klä på sig, hittade inte nycklarna, så jag missade min tunnelbana och fick spring till bussen som redan stog inne när jag kom. Syster yster satt nästan vid första stolen så de var bara andas ut.. Men inte så lång tid, för, när vi kommer in i butiken fungerar inte strömmen. Allting fungerade förutom, tak och självklart våran glassfrys. Aaaaah mitt huvud vill explodera typ hahaha, men men allt rullade på tills det kom miljorner med folk och alla på en och samma gång. Åt min lunch så snabbt jag kunde skicka ca hundra miljoner sms till folk att jag ville dööö för allt bara stressar inte bara jobbet liksom, allt, liksom jobb, skola allt...
Men men allting ordnade sig efter att nåra människor som typ bah de är okej, och jag bah neeeeeeeeej!!!.. Sen vart de åka hem typ ta de lungt och vila, massa fjortisar som man typ ville döda på bussen, vidriga brudar som typ använder för mycket, för mörk foundation så att det blir en härlig rand, sen kör vi vitt på läpparna så vi ser ännu mer mongo ut, ja men snälla.
Va så jävla skönt att komma hem och ta de lungt. Vänta tills nästa helg då är det extra timmar och annat härligt.
Men men allting ordnade sig efter att nåra människor som typ bah de är okej, och jag bah neeeeeeeeej!!!.. Sen vart de åka hem typ ta de lungt och vila, massa fjortisar som man typ ville döda på bussen, vidriga brudar som typ använder för mycket, för mörk foundation så att det blir en härlig rand, sen kör vi vitt på läpparna så vi ser ännu mer mongo ut, ja men snälla.
Va så jävla skönt att komma hem och ta de lungt. Vänta tills nästa helg då är det extra timmar och annat härligt.
Kommentarer
Trackback
